Under de senaste 12 åren har den absolut vanligaste frågan varit, varför Wok?.
Svaret på Hot Wok var pga den fantastiska värmen i kupén på Cherryn
på den tiden jag hade den som vinterbil för att åka till jobbet..

...nu är den vanligaste frågan, varför Juke?
Vi hade väl grunnat på att kanske bygga en ny bil till säsongen 2013.
En variant hade ju kunnat vara att göra som Fredde Fagerström och fortsätta
med samma bilmodell i oändlighet. Vi kände dock att det var dags att verkligen
markera nytändningen som vi fått i teamet. Vi skulle ju bygga en helt ny bil,
och vad kunde vara mer passande än att även passa på att göra det på en helt ny bil?

Nissan har ju nyligen påbörjat en superkampanj på just Juke iom bygget av Juke R med
motor och drivlina från (Skyline) GTR. Juken är ganska långt ifrån en sportbil.
Den skulle knappast ens kunna benämnas som speciellt sportig.
Det är ju en jeep.
Den må vara urban, men den är ju både hög, opraktisk och i vissas ögen även ful.
Det måste mao vara den perfekta efterträdaren till Cherryn!
Cherryn var knappast vare sig hög, urban eller opraktisk men väl ful i vissas ögon.
Det borde väl räcka till?

En snabb skiss i photoshop fällde avgörandet.

En rejäl sänkning och måttlig förlängning borde råda bot på både urban och höjd.
Ful eller snygg är inte helt avgörande sålänge den sticker ut och blir lite lagom vulgär.


Till att börja med behövde vi en bil att gjuta av.
Vi hade lite olika ideer på hur vi skulle få tag i en,
både hyrbilar och lånebilar fanns med i förslagslådan
men det enklaste var att helt enkelt köpa en...
En Nissan Juke av 2011 års modell skaffades fram.


För att inte förstöra bilen och för att gjutningen skulle gå så smidigt som möjligt
maskerades karossen och alla plastdetaljer monterades bort eller tejpades in.
Det gick åt 6 rullar. Därefter vaxas hela kalaset med canuba-vax.



Vi bestämde oss för att göra karossen i tre delar.
Här görs avdelaren så att vi kan göra formen till den första delen.

Fille störde sig kraftigt på designen av bakskärmarnas avslut mot kofångaren,
så dessa lades igen med ett speciellt kaross-byggar lera som smältes fast.


Här är lite av tillbehören för att utföra själva gjutningen.

Med första delen maskad och penslad med släppmedel var det bara att skrida till verket.
Först målas hela delen med gelcoat för att få en vettig yta.
Dessutom är gelcoaten snällare rent kemiskt. Polyestern kan annars lösa upp släppmedlet,
och det vill man INTE.

När gelcoaten "gellat" blev det en jädra cirkus med polyester, glasfiberväv
och näst intill lite väl mycket folk som ville vara med och hjälpa till.
Plötsligt så var 25% av formen klar.
Bara köra in bilen i garaget och låta den stå över natten.

Av någon outgrundlig anledning var det något färre som uppskattade nöjet i att
stå i livsfarligt giftiga ångor och svettas i timmar till de resterande delarna.
Självklart är all hjälp uppskattat i dessa sammanhang, men vid gjutningen av den första delen
var vi 5-6 personer, men det visade sig både effektivare och bättre att vara 4-5.

Fronten har här redan fått sig en målning med gelcoat och får sig en inbakning av glasfiber.



De första delarna gjöt vi i vår gemensamma tvätthall som bokas enligt djungelns lag,
dvs först på plats avgör när man är klar... =)
Därefter kördes bilen in i garaget för att härda över natten,
men efter att den sista delen var gjuten skulle det ju ej längre gå att flytta bilen.
Vi fick låna en plats i garaget där vi kunde gjuta och den kunde stå ett par dagar och härda ifred.


Det som ser ut som sprutgrädde är fogskum som vi plastar in som förstärkningar.
Ett par dagar senare var det en nöjd Björn som poserar framför bilen minutrar innan formarna knäcktes loss.



Efter att formarna tagits loss och bilen fått sig en välbehövlig lackbehandling
skruvades formarna ihop...
Vi valde att gjuta karossen i ett stycke och front-delen för sig.
Den skulle ändå kapas loss som första steg så det var ingen mening med att
göra gjutningen jobbigare än nödvändigt.
Det var knöligt nog som det var att komma åt att plasta taket.
Vi byggde en liten klätterställning i formen så det gick att åla in
för att plasta. Fille som är längst i teamet fick den äran...

Motorkanalen.tv var på plats och filmade till dokumentären.
Yvonnes min ger en tydlig indikation på hur gott det luktade...

Vi hade skruvat fast formen på ett par lastpallar med hjul
så vi kunde rulla in spektaklet för härdning i vår del av garaget.

Ett par dagar senare var det dags för den stora dagen.
Avgjutningen gick förvånansvärt lätt att få loss ur formarna.
Därefter stod vi och dividerade en stund om hur karossen skulle sektioneras bäst
för att få den att passa på chassiet.

Det kan tyckas att vi kapat bort onödigt stora flak,
men för att få till linjerna bra så blir det ändå enklast såhär.
Motorkanalen dokumenterar galenskaperna.



Med lite gamla tryckplåtar, kartong och tejp skissade vi upp karossen
lite snabbt för att få lite överblick.
Den känns ganska...
...låg.

Vi rullade in orginalet och ställde intill och,
ja mycket riktigt. Race-juken blir rent ut sagt svinlåg.
Ca 20cm lägre än orginalet faktiskt.



Med det fastställt satte vi upp bilen i Johans MC-lyft som fick käna som chassie-jigg.
Ett enormt jobb återstår för att få till karossen med dörrar, rutor, lack, mm,
men nu måste vi sätta geniknölarna i arbete.

Ny drivlina med en Ford 9" axel.
Styrning, bromsar, motor, elsystem, växellåda.
Ja listan kan göras nästan hur lång som helst.
Många sena nätter återstår innan vi kan provköra...

Planen är att få ut en körklar bil under sommaren.
Ännu sålänge är det för tidigt att sia om det kommer gå eller ej,
men vi ska göra allt vi kan...
...och det är en hel del det. =)







Back