Pistonhead Open 3-2015 27-28 Juni
Nu gick ju inte bromsningen hos Dr Ernie 2 Maj riktigt som vi tänkt oss
då fodren sjönk i blocket innan vi var klara och nöjda.
Motorn revs isär och efter lite överläggande kom vi fram till att
det var lika bra att testa att bara plana av blocket och hålla tummarna.
Första datumet i kalendern var Bilsport EDPS Emmaboda 16 Maj,
som i år krockade med premiären på Kjula Dragway. Båda fick vi stryka.
Likaså andra deltävlingen på Kjula 30-31 Maj. Bilen var i princip helt klar,
men det var ett par detaljer kvar och det kändes bättre att
få ordning på alla detaljer innan vi gav oss iväg till någon bana.

Den 26 var vi helt klara och väl förberedda inför vår första tävling för året.
Biltransporten hade ett oljud och en oljekonsumtion som var illavarslande när vi använde den senast
och nu var det omöjligt att starta den så en "ny" motor stoppades i. Efter lite justering av dieselpumpen,
byte av topplockspackning och samtliga filter gick den ungefär som förväntat.
Tillräckligt bra för att spränga ett gammalt torrsprucket däck på stäketbron.


Detta var långt ifrån första däcks-explotionen vi varit med om.
Snabbt bytte vi till ett något mindre torrsprucket reservhjul så var vi på G igen.
Så småning om var vi på plats och satte upp depån på Kjula dragway.


Vi vaknade lördag morgon, utsövda i Rolf Råttan Keisers buss som vi fått låna.
På morgonen kompletterades teamet med ytterligare ett par medlemmar.
När frukosten var intagen, kaffet nersköljt och lite sedvanliga kontroller var gjorda
var det dags för varmkörning. Alla i teamet är på helspänn och allt kontrolleras minituöst.



När varmkörningen är klar, eventuella efterjusteringar gjorda och det blivit vår tur,
kopplas dragbilen på och vi bogserar upp till startplattan.


Vi tyckte att vi hade kontrollerat allt, men kanske lite väl ivrigt startade jag motorn för tidigt.
Det gjorde att motorn, men framför allt oljan, blev lite väl varm. Långt ifrån överhettad, men lite väl varm.
Tanken med den nya oljepumpen från Autoverdi var såklart att vi aldrig mera skulle behöva bekymra oss
om oljetillförseln till motorn mera. Vi körde WolfHead 20-50 precis som i dynon och den har fungerat
väldigt bra med methanol. Som en generell säkerhets-funtion hade jag programmerat ECUn
att det inte skulle gå att varva mer än 3000rpm om inte oljetrycket översteg 2bar.
Jag fick inte 2bar oljetryck när oljan var varm och eftersom det inte gick att varva mer än 3000rpm
var det lika bra att avbryta repan.

Det var såklart ingen optimal start på säsongen.
Vi hade sett tendenser till att oljetempen påverkade pumpens förmåga att hålla trycket uppe,
men att den inte skulle klara att hålla 2bar kändes lite klent.
Vi bytte olja för säkerhets skull. Sedan var det bara att invänta vår tur.

Till andra rundan startade jag motorn senare. Men inte för tidigt heller förståss.
Det är lite av en avvägning. Startar man motorn för sent går motorn kallt, blir orkeslös
och orkar inte förbränna methanolen ordentligt. Startar man för tidigt blir oljan för varm och tunn.
Nu startade vi motorn precis lagom innan.



Det var väl inget nytt rekord, men det var första rundan för säsongen, så vi får se det som en trevare.
Dessvärre så small det till om motorn någonstans vid 300m och en mindre brand bröt ut.

Fodrena hade sjunkit trots vår chansning, och förbränningen hade letat sig ner i tråget bakom fodret,
spräckt blocket förståss, samt bränt ett stort hål i toppen.
Toppen gick att laga, men blocket var bara att kassera, beställa nya foder och göra ett nytt.



Det var inget vi kunde lösa på plats, så det var bara låta bilen stå till tävlingen var över och sedan åka hem.


Här är några balla bilar vi kunde titta på.







Back