22 Augusti Lazzat Strip Challange del III

Så var det åter Lazzat Strip Challenge på Johanisbergs flygfält i Västerås.
Denna gången var den tredje av fem i raden av deltävlingar.
Förväntningarna var som vanligt skyhöga, men det var egentligen ingen som fruktade Woken,
Eftersom bilen vid det här laget inte hade imponerat på någon…


Det verkade som om jag fått till både vacuumläckor och bränsletillförsel,
Motorn varvade näst intill perfekt och laddtrycket var inställt på 1,2-1,3 bar.
Modifieringarna sedan sist var begränsade till mindre justeringar.


Tävlingen höll en distans på 201 meter (1/8 mile) vilket generellt sett
gynnar små lätta motorsvagare bilar.
En Saab 9000 på 1480 kilo med 400 hk har till exempel inte mycket av en chans på 201 meter.
Denna gång kända jag att det hade varit riktigt trevligt att få ”sträcka ut” ordentligt med Woken.
Det gällde att inte bli för ivrig och starta med för högt varv på ettans växel,
När så varvräknaren tangerat 7000 varv ett par gånger var det dags att kasta i tvåans växel.
Gjorde jag det tillräckligt snabbt resulterade det i ett underbart drivande hjulspinn hela tvåan.
När varvmätaren gått halvvägs in på det röda och trean pressats i slutade
det spinna och ersattes med en magnifik acceleration. Det enda tråkiga var
ett endast ett 30tal meter var kvar till mål när det var dags för trean och
vid målmarkeringen var accelerationen så underbar att det var svårt att släppa gasen.
Släppa var man dock tvungen att göra då bromssträckan inte var överdrivet lång.

Inledningsvis körde jag 8,68 - 142 km/h

Därefter gick det något långsammare för varje kvalrepa.
8.68 räckte dock till för att placera mig som kval-etta i elimineringen.
Klart att killarna med Autotech trimmade V40 blev lite oroliga när de körde 9,1-8,9 sekundersrepor.
Men med tanke på Wokens pålitlighet så kunde ju vad som helst hända.
När elimineringen drog igång, och jag vann repa efter repa kändes det nästan lite overkligt.
Skulle det kunna räcka till guld?




För att hålla nerverna i styr gällde det att styra tankarna på något annat mellan reporna.
Jag lyckades hålla nerverna i styr även i finalen.
Det lyckades tyvärr inte min motståndare som spann bort sig i starten och
inte hade en chans att komma i kapp.

Prisutdelningen hölls i nattens mörker på startplattan, då de flesta övriga
tävlande hade redan begett sig hemåt.



Liksom på Racemaniacs-träffen i Norrtälje lyckades jag få dit Elvis gamla Cherry med dess nya ägare.

De hade tillsammans skruvat ihop en ny motor dagen till ära.
Det i kombination med massor med laddtryck resulterade i diverse poppade
tryckrör mest hela tiden. Som en tids-sparande åtgärd körde Jimmy som han heter utan luftfilter.
Inte alltid att rekommendera och i synnerhet om man har en massa löst
sittande el-tejp i närheten av där luftfiltret egentligen skulle ha suttit.
Den här ormen hade fastnat halvvägs igenom turbon, och höll luftmängdmätaren halvöppen.

Det resulterade i ganska fet blandning på tomgång…

Här är lite andra bilder från kvällen,
Och som vanligt tackar jag Stoffe för en stadig hand med kameran.





2002-08-22





Back to 2002