@

Pistonhead Open #4 Finals 1-2 September 2012

Med endast en tävling kvar i serien Piston Head Open 2012,
kändes det som att det var dags att få lite ordning och reda på bilen.
Vi leder serien vilket vi gjort från första tävlingen, men med endast 15 poängs försprång
till tvåan, Andreas Åhlman var det dags att ta i från tårna. Andreas brukar placera sig
väldigt bra på kvalet och vi brukar hamna ganska långt ned. Med den kännedommen viste vi att
det troligtvis bara skulle vara en repas skillnad för att avgöra hela serien.

För att komma till rätta med trigger-missarna tillverkades ett nytt triggerhjul.
För att spara lite plats och minimera antalet delar fick det bli ett hjul integrerat med
bränslepumps-drev. För bästa presspass fick triggerhjulet ligga en stund i frysen,
medans drevet låg och svettades på kaffebryggaren...
Man tar väl vad man har som Arne Anka sa. (Eller om det var nån varg)

Tillvägagångs sättet kanske kan diskuteras, men resultatet var det inget fel på iaf.

Meca Vällingby ställde upp med lite förbrukningsvaror.
Nu blev det för omväxlings skull en flaska Water Wetter istället för kylar-cement.
Det nya blocket verkar inte blanda vatten och olja så som det gamla gjorde nämligen.

Vädret såg verkligen inte särskilt lovande ut för helgen.
Jag och fille samlade ihop allting för att kunna ge oss iväg från garaget på fredag eftermiddag
som planerat när Nalle kom instormandes efter en riktigt tuff dag på jobbet.
-Vi åker fan inte ikväll i det här skitvädret! var det första han sa.
Jag och Fille tittade på varandra och kände väl att det kanske verkade lite puckat.
Det ösregnade verkligen och prognosen sa att det skulle lätta frammåt natten,
så vi bestämde oss för att åka på morgonen istället.
06.00 var det återsamling i garaget för lastning och för en gångs skull stämde prognosen.
Det var bara lite lätt duggregn.

Givetvis ösregnade det på vägen till Kjula men det var mer i form av skurar,
så hopp fanns att det skulle kunna bli riktigt mycket åka under helgen.

Väl på plats så kom det en liten skur och blötte ner banan med jämna mellanrum i stort sett hela dagen.
Det blev mycket fika och gå runt i depån och snacka den dagen.
Ett par blyga autografjägare dök upp med block och penna frammåt eftermiddagen.

Frammåt 17-tiden hade regnet helt slutat och det drog igång kvalkörningar.
Vi körde dagens första och enda kvalrepa klockan 17.30.


Ingen körde någon kvalrepa att skryta om efter att ha suttit och laddat hela dagen,
så vi kunde lika gärna lottat kval-listan...
...men nu var vi kval 6 och Andreas kval 4.

Om vi skulle lyckas spela våra kort rätt och hålla undan för Sören
med den senapsgula Supramotorförsedda Corollan så skulle vi med lite flyt möta Andreas i finalen.
Söndag morgon.
Kristian som jag skulle möta i första repan hade åkte hem så jag fick en solo i första.
Launch controllen fungerade inte som den skulle i kvalrepan på lördagen,
så nu skulle först och främst den kollas.

Den fungerade väl nästan som vi tänkt oss, men fortfarande lite för mycket effekt i starten.
Bara för att krydda det hela lite passade jag på att ha sönder treans synkring.
I en solo.
Lite onödigt kan tyckas...

En timme efter att tidkortet skrevs ut så var lådan renoverad och allting satt ihop igen.



Om vi är snabbast i sverige på att renovera en Volvo växellåda låter jag vara osagt,
men en viss rutin på det hela har vi i alla fall fått genom åren.

Sören slog ut Robin med Corsan enligt allas förväntningar, så det var Woken mot Corollan i nästa runda.
Senast jag körde mot Sören var på Emmaboda när ena kamaxeln gick av.
Den här gången hade jag inte tänkt köra av någon kamaxel.

Med 0,099 i reaktion var jag inte helt otippat först iväg,
men launchen fungerade fortfarande inte riktigt som vi tänkt oss och det var med rykande hjul Woken lämnade linjen.
En short shift till tvåans växel gjorde att jag tappade allt laddtryck och jag kunde inte annat göra
än att se Sören passera utan att ha en chans att komma ifatt på slutet...

Jag vill inte påstå att det var någon avrättning, men Sören var först i mål och det är ju det som räknas.


Nu var det bara hoppas att Andreas inte skulle ta sig till final, men det gjorde han såklart.
Dock så gick något sönder i hans Liberty växellåda i semifinalen.
Det var inget jag hoppats på och det var inget som hanns ordnas innan finalen...

Som den tävlings mäniska Andreas är ställde han upp mot Sören för att åtminstone inte ge bort finalen.
Dessvärre, eller kanske tack o lov, räckte det inte till och Sören tog hem segern för dagen.
Stort grattis!

Efter att vi åkt ut tog vi ner lådan och gjorde en justering på kopplingen som vi ville testa.
När det blev för stora luckor mellan finalerna så fick vi smita in och köra en test-repa.
För säkerhets skull la jag helgens längsta burnout.


Dessvärre blev resultatet ändå inte som vi tänkt oss,
men nu har vi så mycket data att analysera så till Slight Return om två veckor
MÅSTE vi hitta tillbaka till 2011 års tider.


Efter lite räknande fram och tillbaka kom både jag och Andreas fram till att jag förmodligen
ändå ledde serien tack vare hans dåliga kval och mitt förhållandevis godtagbara kval...
Ett par dagar senare kom resultaten upp på KjulaDragway och saken var klar.

Woken var total segrare i klassen 4to6 på Piston Head Open, Kjula Dragway 2012!

Om två veckor är det prisutdelning och shootout på Pistonhead open Slight Return 15-16 September
Då ska det firas!


Under lördagens eviga väntan på att banan skulle torka fotade jag lite andra bilar jag tyckte var balla.






Foto: Eget samt, Malin "Mallan" Ulfves, Kjell Brelleman och Emelie Rosendahl






Back