Summit racing equipment internationals - Tierp 22-25 Augusti

Racen duggar tätt.
Vi hann precis mellanlanda i garaget en dag för lite motorrenovering.
Vi hade en bränsleläcka i E1 på Hockenheim, så det var på sin plats.
Torsdag morgon möttes vi upp i garaget, monterade ihop motorn, lastade och begav oss till Tierp.


Fredagens kval bjöd på ganska sval luft, med mycket syre.
FIA blocket var beräknat att köras ca12:50 så det blev lite sovmorgon.
Det regnade kraftigt hela natten men körningarna började på utsatt tid utan problem
med motorcyklar och sportsmanklasser. Strax efter 10 började det regna precis
när Competition skulle köra sin fjärde kvalrunda.
Strax före 15 var banan torkad och farbar igen. Ett par MC klasser var först ut.
Därefter var det vår tur i Pro Modified klockan 15:30

Vi körde en hyffsad 5,88-394kmh redan första rundan ut,
vilket räckte för att bli kval tvåa.



När det var dags för andra kvalsvängen hade klockan redan hunnit passera sju.
Man kunde nästan känna hur daggen kom krypandes.
Solen var på väg ner och det blev ytterligare svalare.


Man kunde tro att banan inte skulle kunna hålla emot lika bra men
Micke kunde hålla ner och köra 5,90-394kmh.

Ingen förbättring kvalmässigt, men det var trevligt att kunna köra så bra ändå.
Uttrycket att göra en "Gullqvistare" dvs kvala jättedåligt fram till sista rundan
kunde vi definitivt slå hål på.
Den enda som kvalade bättre under fredagen var Jan Ericsson som körde 5,85 i första rundan.


Lördag Q3.
Nu var vädret betydligt bättre och stabilare.
Innan FIA klasserna började kvala hölls det en tyst minut på arenan för att hedra
den nyligen och plötsligt bortgågna TF föraren, vännen och legenden Björn Mårtensson.



Det blev något mankemang med granen när Micke skulle gå in i pre stage i Q3,
så både Micke och Jere Rantaniemi fick backa ur och börja om stage proceduren.
Det är ju inte så bra för koncentrationen, men Micke brukar klara det galant.
Det gjorde han också. 0,97 i 60fot, men sedan skakade det rejält och Micke fick släppa och rulla i mål.

Jan Ericsson repeterade 5,80 och Andreas Arthursson smög om oss
i kvalificeringen med en 5,85 repa.

Q4.
Då vi körde långsamt i Q3 var vi tredje par i Q4.
Mickes bil gick iväg hur fint som helst med 0,96 i 60fot och 5,8133-399kmh.


Sex team utöver vårat körde femmor i näst sista kvalsvängen
men ingen körde snabbare än oss så tre bonuspoäng till team Gullqvist.
Jan Ericsson körde 5,8138 så han fick två bonuspoäng med minsta möjliga marginal.
Han var fortfarande kvaletta med 5,80 och vi var kvaltvåa efter Q4.

Q5.
Det var fem kvalsvängar för Pro Modified.
Klockan var över sju när det var vår tur och vi var sist ut då vi körde snabbast i Q4.
Vi körde mot Jimmy Ålund. Ålund körde 5,86 men Micke körde återigen 0,96 i 60fot och 5,83-398kmh


Nu kunde man verkligen se hur framhjulen lyftes upp i luften när Micke knackade i tvåans växel.
5,83 var snabbaste tiden även i denna kvalsväng så 3 bonuspoäng till oss.

Kvällen ägnades åt allmän översyn av motor och bil.

När vi kom till Tierp låg vi på en tredjeplats i tabellen efter Jan Ericsson och Jimmy Ålund.
Vi låg 56 poäng efter Janne och 30 efter Ålund.
Under kvalet hade vi samlat ihop 11 bonuspoäng, plus 7 poäng för att vi slutade som kvaltvåa.
Janne var kvaletta och fick 8 poäng för det plus 10 bonuspoäng under kvalet. Oavgjort mao.
Ålund hade ett motigt kval och fick bara 2 bonuspoäng och 6 för en tredje placering.
Fortfarande 58 poäng efter Janne men bara 20 poäng efter Ålund.
Det blev en tidig kväll för team Gullqvist.


Stegen:


Söndag.
E1.
Vi skulle möta Rolf Simonsson i första rundan, men han hade kört sönder motorn.
Istället klev Stian Rusånes in som första reserv.

Stian fick en lost fire i burnouten, och efter omstart poppade hans skärmar ut.
Vi fick en solo, och det var tur det. Allt verkade fint med 0,97 i 60 fot,
men vid 200m gick växellådan sönder och Micke rullade i mål på 6,91-232kmh.


Jimmy Ålund tappade fästet direkt i starten och åkte ut i första mot Peter Kunc.

Därmed var vi ikapp Ålund poängmässigt.
Janne fick en solo i första rundan då det inte fanns några flera reserver.

E2.
Vi mötte Mats Eriksson i andra rundan. Nu med en ny växellåda.
Senast vi mötte Mats här på Tierp förlorade vi på reaktionstiden.

Den här gången var det omvända förhållanden.
Micke hade 0,059 mot 0,100 i reaktion och stannade klockan på 5,84-398kmh.

Jan Ericsson mötte Roger Johansson innan oss men han tappade en rem till
oljepumpen i burnouten och fick stänga av och ge bort rundan till Roger.

E3 Semifinal.
Peter Kunc rödlyktade mot Jere Rantaniemi i E2 så vi mötte Jere.


Micke gör det han gör bäst och var först iväg med 0,046 mot 0,055 i reaktion.
Micke stannade klockan på 5,84-397kmh och fick vinnarindikeringen. Allt såg riktigt bra ut,
men när vi bogserade tillbaka bilen stod det klart att vi kört sönder slutväxeln.
Nu var det hårt arbete i depån för att byta klumpen och kolla av motorn.


E4 Final.
Final mot Roger Johansson.



Båda ville verkligen vinna detta. Roger var först iväg med 0,018 mot Mickes 0,047 i reaktionstid.
Redan på 60 foten så var Micke ikapp med 0,97 mot 1,00. Sedan fick båda bilarna gå fullt.
Mickes Camaro gick vinnande ur den striden och stannade klockan på 5,84-398kmh.
Galet consistent att köra 5,84 tre rundor i rad.



Sammanräknat för den här tävlingen gav den oss 128poäng.
Och en stor guldfärgad pokal till hyllan.
Det gav oss en ledning med 4 poäng före Jan Ericsson inför finalerna på Santa Pod.
Allt kommer avgöras om två veckor i England.







Back