19-20 September 2020.
Årets sista tävling på Kjula 2020, detta märkliga år.
Det kom 174 team som producerade hela 936 tidkort!
Man kunde ana ett uppdämt behov av att få testa grejerna innan vintern.
Det var faktiskt lite likt sista tävlingar tidigare år då i princip alla
team vill testa att ladda på lite mera än vad som testats tidigare.

När jag anlände till banan vid tvåtiden på eftermiddagen var det redan kö utanför,
trots att grindarna egentligen inte öppnar förrns 17.
Tidtagningsbussen, portalen och vattentunnan var redan på plats.


Tills insläppet öppnade jag hade lite tid att säkerställa att avspärrningar fanns där de skulle.
Jag hade planerat depån även denna gång. Det blev väl nästan som jag tänkt det.
Jag bockade av alla teamen innan de for ner i depån. Isabel och Patrik Knöös hjälpte mig
att guida alla team till sin tilltänkta plats.
Lite trångt på några ställen och någon lucka här och där som jag inte hade tänkt mig.
Alla team fick plats i alla fall. Mycket papper att hålla ordning på över ett ibland blåsigt flygfält.

Några team dök upp på lördag morgon när grinden öppnades 07.00 så ingen sovmorgon.
När tävlingen så småningom drog igång var jag klassvärd för 4to6, Pro Street och Vintage.

Vädret var obeskrivligt fint. Ganska svalt i luften, typ 16 grader i skuggan och soligt.
Banan drar stor nytta av solljuset och motorerna blir glada av allt syre i luften.
Här är några av 4to6 bilarna:



Björn Lundin blev kvaletta med 8,25-264kmh med lyckan var kortvarig.
Förra gången han var här gick en kolvbult av. Den här gången var det topplockspackningen.
Låter banalt, men nu var det grova skärringar som skurit djupa spår i toppen men ändå gett vika.
Björns mekaniker fick jobba hårt men det gick inte att få ihop den här gången.

En annan riktig kämpe var Tobias Norgren som vann cupen förra året.
Han råkade lägga sin Opel på taket strax efter 60 fot i första rundan.
En försiktig tillbakarullning och översyn gjorde det möjligt att köra en runda till.

Tobias blev andra reserv i stegen men stod över.
Han kom på tredje plats i cupen ändå.

En långväga hjälte var Daniel Lundström kom ca 70mil från Umeå med sin Audi 200.

Han körde 10,38 men fick problem med sin koppling. Lådan åkte ner och teamet letade delar hela natten.
De fick åka till mitt garage och fick leta i mina gömmor efter delar. Jag hade en bekant som fick låsa upp.
Inga av mina delar passade så de åkte förbi Kungsängen och fick låna lite delar av Marcus Lindman.
Efter en hel natts mekande fick dom ändå inte kopplingen att fungera.
Riktigt tråkigt efter en enorm hjälte-insats.

Anders Rundberg från Högsbo, Småland, blev kval tvåa med nytt PB 8,46 med
det som tidigare var TTR-Jompas gamle dödsgrå 242.
Något gick sönder i första rundan mot Christoffer Kojonen så Anders fick lasta.

Överst på prispallen för 4to6 den här helgen stod Robert Helsing från Ludvika.

Han skulle mött Jimmy Persson i finalen, men Jimmy fick problem med en slavcylinder till sin koppling.

Blandade bilder från lördagens kval.
Vädret var som sagt helt overkligt bra.


En som verkligen stack ut från mängden var Stefan Abelsson som körde tt lördag med en Honda Integra.
Han hade inte fått hem skärmar och dylikt så han kunde inte köra i klassen 4to6.
Han körde 9,94 - 236kmh så detta kan nog vara något att se upp för framöver.
Tittar man noga ser man fortfarande nopporna på slitytan, dvs helt nya slicks.

Henrik Lindström som jag meckar Pro Mod med annars dök upp med sin Bel Air 53
Han körde 9,46 - 202kmh när röken lagt sig. Det kostade en växellåda men det kan det vara värt.

Robin Johannesson (Pro Street) med norrlands-asconan hade problem med sitt lustgassystem.
Han hade precis köpt Peter Kuncs trailer men Peter glömde skicka med tältduken så
han fick leverera tältduken i egen hög person på lördagen.

Michael Karlsson från Bohus, Göteborg, hade efter många år fått ihop sin vita bubbla.
Jag har känt Michael i väldigt många år men aldrig sett hans bil så det var kul.
Han körde 11,49 - 196kmh som bäst, vilket måste anses med beröm godkänt i en bubbla,
även om inte mycket återstår av just en bubbla. Sa jag att Michael gillar kolfiber?

Efter lördagens kvalkörningar är det full aktivitet på banan.
Marcus Forslin och Göran Ekendahl skrapar plattan långt efter att solen gått ner.

Alla som jobbar som funktionärer på Kjula bjuds på mat och husrum.
Den här gången var det ett nytt team som grillade som besatta till oss.
Just när vi satt och njöt av den grillade måltiden blev vi avbrutna.
Ronnie och Börje delade ut priser till alla funktionärer som ställt upp under året.
(Det var alltså inte bara jag som fick en bricka)

Efter middagen gick vi ner och tittade till depån i lugn och ro, men säg den lycka som varar för evigt.
Det började kyla på framåt kvällen och teamen startade sina element. Då gick det en fas i flygplatsens ställverk.
Teamen ringde till mig då jag var ansvarig för depån. Jag gjorde verkligen vad jag kunde.
Gick och kopplade om i skåpen så alla hade el, men strax därefter gick ytterligare en fas.

Många team blev besvikna och sura. Jag blev mest sur om fötterna när jag gick runt i gräset
med pannlampa och hittade skarvsladdar som brunnit ihop med kabelvindor för inomhusbruk halva natten.
Jag är verkligen ingen elektriker och kan inte annat än beklaga situationen.
Nu gick det faser i ställverket som vi inte varken kan eller får komma åt att laga själva.

Vi borde ha sett till att ha täckning för mängden ampere vi sålt, ja.
Men alla team med inomhus-kablar är också lite skyldiga till att det blev som det blev.
Det kan man inte komma ifrån.

Söndag.
Nu var det inte lika fint väder.
Temperaturen var ungefär densamma som på lördagen,
men nu kunde man inte välja om man ville stå i solen eller skuggan.


Min kompis Jocke Wennberg var en av de första att köpa en av de 50 publikbiljetterna.
Han dök såklart upp båda dagarna med sin Dodge. Mot finbilsparkeringen.

Min kompis Johan Forslund som jag plastade fast scoop till inför säsongen körde Pro Street.
Det gick inget vidare i kvalet (8,40 - 259kmh) men desto bättre efter att han petats ut ur elimineringen av Anders Westberg
Efter att man petats ur elimineringen kan man nämligen köra TT på kjula.
Då laddade Johan med team om och slog till med 6,93 - 325kmh. Stort grattis!

En superkonstig detalj kan vara att jag köpte en BMW 325 av Johan för över 20 år sedan...
...och den hade dessutom regnummer xxx 325. Samma som han hade i speed nu.

Gustaf Abrahamsson visar tydligt varför man borde ha skärmar över hjulen om man gillar att börna.
Se förstoring av bilden så förstår ni vad jag menar.


Robert Helsing närmast väntar på att slå ut David Tajan Tärnlund i första rundan.

Simon Tyan (kval 6 med 9,65) åkte ut mot Jimmy Persson i första rundan.
Inte en enda bild lyckades jag ta på Jimmys bil, men det är en gul Audi.
Detta var första gången Simon var på Kjula, men knappast den sista.

Emil Johansson körde ET Pro med Kenny Åsbergs gamla Volvo 142.
Han var kval 5 med 0,018 från satta index. (han satte dial in på 9,46 och körde 9,47)




Prisutdelningen skedde i all hast.
Ett flygplan var på väg in och vi hade någon timme på oss att wrappa ihop allting.
Chribbe Lundin blev glad över segern i Pro Street.

När vi plockade in tidtagningen hittade vi resterna av Ove Åkermans blowerbelt.

Allting ihop plockat.
Det blev lite tetris skala 1:1 när alla bilarna skulle parkeras i hangaren,
men det gick på nåder att få alla innanför linjen.

Nu återstår prisutdelning för alla cup segrare
och en lång vinter. Full av slit och uppgraderingar för vissa.
Lugn och ro för andra. Allt beror på vilken sida av bandet du står. ;)






Back