Det Europeiska mästerskapet 2023 inleds med Main Event på Santa pod i England.
Micke Gullqvist och Fredde Fagerström skulle såklart dit.
Jag åkte med Micke men Fredde behövde lite assistans innan det var dags att åka.

Tanken var att han skulle åka med sin nya lättare from som jag gjort till honom.
Jag laminerade fast ett träd i den men varken färg eller foliering hanns med så han fick köra med den gamla.

Han hade dock fortfarande golv i aluminium som jag tog med hem och gjöt av i kolfiber.
Detta gjordes med enda kravet att det skulle bli lättare så jag gjorde vad jag kunde med det befintliga golvet.
Jag polerade upp originalet så gott det gick och gjöt direkt mot originalgolvet utan form.

Det är svårt att få ner fibrerna tight mot de vassa förstärkningarna men det blev helt okej.


Huvudsaken var att det skulle bli lättare och det blev det.
Original golvet vägde strax över 4kg och mitt kolfiber golv vägde 2,3 så en lättning med 1,7kg eller 42% om man så vill.

Han hade även en flagga i nosen som var onödigt slimmat designad så jag gjorde en ny.
Till det yttre lagret valde jag en kolfiber med stort pepita-mönster.


Fredag morgon, okristligt tidigt åkte vi iväg till Arlanda för att flyga till Gatwick.

Framåt lunch anlände vi till banan.
Det var inte speciellt varmt men mycket bra väder ändå med Engelska mått mätt.

Vi skulle köra kval på lördag och söndag med eliminering på måndagen,
så fredagen spenderades med att samla ihop teamet, byta batterier i Camaron, fylla upp med oljor och serva golfbilen.
Bakskärmarna hade fått smaka på lite däcksvibrationer. Jag hade laminerat och kapat till dom i garaget.
Nu slipade jag till kanterna och la på ny folie. Det verkade som att den som suttit där i ett par år gulnat något,
men det blev helt okej ändå. Bättre än sprickor och tejp i alla fall.

Lördag morgon.
Jag kastade mig ur sängen i Mickes lastutrymme 07.00 och kopplade in värmaren på oljan.
Vevade igång kaffebryggaren och gjorde mig beredd på dagens aktiviteter. Fredde (turbo) drog igång diesel kanonen.
Det var verkligen ingen värme i luften men med lite konstgjord andning blev det helt okej.
Vi skulle köra två kvalsvängar. Motorn var inte ens provstartad men det var inga problem.
Det var rätt kallt men mycket syre i luften och banan var utmärkt. Långt över de flestas förväntningar.


Med de flesta inkluderades även oss. Vi var helt off i första rundan.
Bilen skakade våldsamt och Micke fick släppa helt.

Till andra rundan ändrades diverse grejer och nu kunde Micke få ner bilen för banan iaf.
5,885-242mph räckte till en tredje kvalplats. Det kan verka kaxigt att tycka 5,88 var mediokert
men det var verkligen ingen clean runda. Både bilen och banan kunde mycket bättre.


Mats Eriksson var kval etta efter första dagens körningar med 5,83-246mph.


Lördagskvällen spenderades med smidande av planer för söndagens kval körningar.
Mycket fin utsikt från trailerns fönster med solnedgång mot den klassiska portalen.

Söndag morgon var nästan en repeat av lördagens.
Jag tog lite sovmorgon och fick inte igång värmaren förrns 07.15.
Fredde kan man dock lita på. Han drog igång diesel kanonen i god ordning.
Den var väldigt effektiv, men också väldigt högljudd så man fick lite välja om man ville prata eller vara varm...

Q3 blev dessvärre mycket snarlikt Q1. Det verkar på något vis som att Camaron inte är så morgonpigg.
Våldsamma däcksvibrationer, Micke fick släppa och stillsamt rulla i mål.


David Vegter tog över ledartröjan efter Q3 med 5,82-247mph.

Medans vi satt och väntade på att få köra Q4 rullade det förbi ett gäng framhjulsdrivna bilar.
Dom hade ordnat med ett eget FWD index i competition eliminator.
Intresset hos övriga delar av team Micke Gullqvist var relativt svalt men jag gillar ju FWD...

Här är min kompis Luke Stevenson strax innan han rullar fram till vattnet,
blåser topplockspackningen och orsakar en 20 minuters sanering till exempel.

I vanliga fall jobbar han på banan som kommentator men nu gjorde han kaos med banan istället. ;)


Efter mycket om och men blev det så dags för vår fjärde kval sväng.


Trots gediget skruvande blev det inte mer än en medioker putsning till 5,882-245mph.
Startfältet började tätna så det räckte bara till en åttonde kvalplats.

Jan Ericsson hade hittat helt rätt och stod som kval etta efter Q4 med 5,76-250mph.
Marcus Hilt hamnade utanför stegen och var första (och enda) reserv.

Kvallistan:



Måndag morgon, eliminations day.
En rad förändringar hade gjorts.
Det var nu eller aldrig kan man lugnt säga.

Vi skulle möta Marck Hartveld från Nederländerna i första rundan.
Marck var verkligen en trevlig snubbe.

Nu handlar det ju inte så mycket om vem som är trevligast utan om vem som är först över mål linjen.
Micke var med bred marginal först iväg efter en liten stage duell.


Dessvärre räckte inte försprånget på granen till då Camaron började skaka och Micke fick släppa när han var på väg mot mittlinjen.
Marck körde nytt PB 5,86-241mph och var även först över mållinjen så det är bara att gratulera.


Fredde Fagerström, storfavorit på podden med siktet inställt på att köra en femma igen,
var snubblande nära i kvalets tredje sväng då han körde 6,013.
När det var dags för eliminering gick han samma öde till mötes som Micke och åkte ut direkt i E1.
Motståndaren Michel Tooren hade verkligen fått bra fart i sin Egbert motoriserade Cuda.
Tooren körde nytt PB, 5,81-250mph. Fredde körde 0,95 i 60fot men sedan räckte det inte till.

Efter finalerna erbjöds Fredde ett ytterligare försöka att köra den där efterlängtade femman.

Det ville sig inte riktigt den här gången heller.
Tack o lov är det inga sura miner för det. Han är fortfarande stor favorit.

Finalerna förresten.
Finalen i Pro Mod missade vi då vi höll på och rev vår depå när den gick
men Jan Ericsson vann med 5,74-250mph mot Bobby Wallace 6,44-181mph.

Finalen i Top Fuel vanns av Ida Zetterström med 3,80-311,9mph mot Susanne Callin som gick upp i rök direkt från linjen.
3,80-311,9 var för övrigt nytt Europarekord för TF både på tid och hastighet. Stort grattis!

Här lite blandade bilder från lineuppen.



Då vi packat in köket åkte vi iväg och käkade middag på en trevlig krog i en intilliggande by.
Väl tillbaks på banan var det stillsamt.

05.30 begav vi oss mot Gatwick för hemfärd.

Så fort vi landat på Arlanda åkte jag i princip raka spåret till mitt garage
för att sätta på dekalen jag fick av Luke på banan.
Jag tänkte att annars blir den bara vikt och förstörd.

Om ett par veckor är deltävling två i Europamästerskapet på Tierp Arena.
Då är det tänkt att både Olof Andersson och Micke Gullqvist ska köra i Pro Mod.
Jag får försöka bedömma vem som har bäst mat...






Back